Institutionen för kulturantropologi och etnologi

Öar och öighet

Forskare:

Owe Ronström

Beskrivning:

Öar som kulturella fenomen har byggts på föreställningar om en naturlig avgränsbarhet. Samtidigt har öforskare övertygande visat hur öars rumsliga, tidsliga, kulturella och sociala gränser ständigt överskrids och ifrågasätts. En grupp frågor som undersöks i projektet är hur öar dramatiserar gränser, fysiska, kulturella och sociala, och hur gränser upprättas av och genom all passage över dem har varit en viktig fråga i projektet. En andra grupp frågor rör hur skillnad skapas och hur särprägel gestaltas. Vilka egenskaper konstituerar ´ö’ i en senmodern europeisk föreställningsvärld? Vilka konsekvenser får den mytiska geografi som placerar öar i avlägsenhetens centrum och i utvecklingens periferi? Med avlägsenhet följer föreställningar om arkaism – konservatism, ålderdomlighet, efterblivenhet – och endemism –, isolering, inavel och inskränkthet. Hur hanterar öborna de kulturella, sociala och ekonomiska spänningsfält de lever i? Vilka överlevnadsstrategier, erfarenhetsrum och förväntningshorisonter skapas? En tredje grupp frågor rör kulturella representationer och expressiva former. Produktionen av öar som marginella, särpräglade och avlägsna har givit upphov till en speciell form av esteticering, där stilar, former och värden som förstärker upplevelsen av avlägsenhet i tid och rum lyfts fram - småskalighet, ålderdomlighet, gemenskap, värme - samtidigt som det som påminner om modernt urbant liv förs till bakgrunden. Särskild tonvikt har lagts vid hur gestaltningen av specifika öar, i termer av kultur, historia och modus (uttryckssätt, affekter) samspelar med gamla och vitt spridda föreställningar, bilder, myter och troper om öar. Med vilka metaforer och symboler representeras ”ö-ighet”? Med vilka expressiva former gestaltas öbor, ömentalitet, ö-liv?

Genom fältarbete på Gotland, Åland och Ösel har ett antal gemensamma drag i det sociala livet på öarna identifierats: Mångsyssleri: många öbor är verksamma på flera områden, vilket gör deras samlade resurser stora, befordrar rika kontaktnät, men motverkar specialisering. Reciprocitet: resurser tenderar att vara förhållandevis lätta att mobilisera genom att sällan kräva omedelbar ekonomisk kompensation. Överblickbarhet/genomskinlighet: många har överblick över sina verksamhetsområden och kan därför också lätt identifiera och aktivera nödvändiga resurser. Överlappning: samma personer verkar på många områden, spelar många roller och får då också tillgång till många kontaktytor av olika slag. Kartering: ett aktivt samtalande om sociala relationer upprättar en levande karta över fastboende och besökare, där den viktigaste gränsen dras mellan öbor och fastlänningar. Sammantagna gör dessa drag den lokala sociala strukturen stark, genom att upprätta många band mellan öborna, som tillsammans blir starka band.

I en språklig och kulturhistorisk översikt av ö-begreppet studerades ett antal tankefigurer som konstituerat ´ö’ och ’öighet’ i europeisk föreställningsvärld: homogenitet, kontinuitet, jämvikt, stabilitet; avgränsbarhet, unikalitet, särprägel; avlägsenhet, kulturell, social, i tid och rum; arkaism, betoning på det gamla, unika och autentiska; endemism- betoning på isolering, oberoende, självständighet, identitet och stolthet; samt speciella former av estetisering och en tendens att förminska. En annan del av projektet berör ”den kontinentala vändningen”, hur tidigare centrala öar förflyttades till periferi genom att ”öas”, tillskrivas en begränsad uppsättning egenskaper och tankefigurer. Därmed kunde det moderna projektet ta rumslig gestalt: i städerna på fastlanden det nya moderna livet, framsteget och utvecklingen; på öar (och andra ”öade” platser, som byar, ’reliktområden’ och ’lokalsamhällen’) ”den gamla goda tiden”, som ger kontur och mening åt moderniteten, men som bara är åtkomlig genom minne eller avsiktlig rekonstruktion. Dikotomiseringen ledde till en homogenisering av västerlandets mentala geografi som fick följden att öar och öbor kom att uppfattas som i specifika avseenden lika, oavsett deras inbördes mycket stora fysiska, sociala och kulturella skillnader. I projektets avslutande del diskuteras hur relationen mellan den överväldigande mångfalden och representationernas homogeniserande reduktion kan hanteras analytiskt. Serialitet och arkipelagiskt tänkande föreslås som en möjlighet att undgå essentialisering och homogenisering.

Publicerade artiklar:

Ronström, Owe 2009: Island Words, Island Worlds:The Origins and Meanings of Words for ‘Islands’ in North-West Europe. Island Studies Journal, Vol. 4, No. 2, pp. 163-182

Ronström, Owe 2009: Islands as heritage sites: Gotland . in and of the past. Paper read at the conference "Taking Shetland out of the box. Island cultures and Shetland identity", Lerwick, Shetland, Scotland 7-10 May 2009

Ronström, Owe 2009: The Production of World Heritage Cities: Visby and the Island of Gotland. In Mattias LEgnér & Davide Ponzini (eds.) Cultural Quarters and Urban Transformation. International Perspectives. Visby: Gotlandica förlag 2009. pp 304

Ronström, Owe 2010: Finding the place. Islands in Scandinavian Ethnology. Paper read at the conference ”Finding their Place: Islands in Social Theory: A Conference” Ven, Sweden: August 27-30, 2010

Ronström, Owe 2011: Det stora uppdraget – och det lilla: om kultur och geografi, folkvisor och öar. Föredrag på konferens: ”Från nationalism till traditionalism”; till 200-årsminnet av P.A: Säves födelse. Gotlands Museum 26-27/9 2011.

Ronström, Owe 2011: In or on?: Island Words, Island Worlds: II. Island Studies Journal 6 no 2: 227-244. University of Prince Edward Island.

Ronström, Owe 2011: Islanders , others and other islanders: Paper read at the 10th international SIEF congress, “People Make Places - ways of feeling the world”, Lisbon, Portugal 17-21 April 2011. International Society for Ethnology and Folklore.

Ronström, Owe 2012: Finding their place: islands as locus and focus. Cultural Geographies online 17 juni 2012. London: Sage Publications pp 1-13

Ronström, Owe 2012: Gotland: Where “Folk Culture” and “Island” Overlap. In: Godfrey Baldacchino (ed.) Island Songs: A Global Repertoire. Lanham MD: The Scarecrow Press

Ronström, Owe 2012: GUTE, GOTLANDER, MAINLANDER, SWEDE. Ethnonyms and Identifications in a Changing Island Society. Refereed papers from The 8th International Small Island Cultures Conference held in Cape Breton, Nova Scotia, Canada on June 6th-9th 2012. http://sicri-network.org/archives/isic8/

Ronström, Owe 2012: Representationer av öar i populärkultur. Föredrag på konferensen "Öande och öighet", Etnografiska museet, Stockholm, 15-16 mars 2012.

Ronström, Owe 2012: Saffron Pancake. In: Anna and Godfrey Baldacchino (eds.) A Taste of Islands: 60 Recipes and Stories from Our World of Islands. Charlottetown, Canada: Institute of Islands studies, Island Studies Press, pp 252-255

Ronström Owe 2013: Gute, gotlänning, fastlänning, svensk : Etnonymer och social kategorisering på Gotland. Tidsskrift for kulturforskning. 2013;12(2):39-54. Oslo: Novus Forlag.

Ronström Owe 2013: Islands, culture, and cultural production on an island. Paper read at the 3rd Island Dynamics Conference with Performing Island Identities, 15‒18 May 2013, Gazimağusa (Famagusta), North Cyprus.

Ronström Owe 2013: En sång om Gotland : perspektiv på kultur och geografi, folkvisor och öar. I: Mellan nation och tradition. Idéströmningar i 1800-talets insamlingar av folklore. Föredrag från ett symposium i Visby 27-28 september 2011. Uppsala: Kungl Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur; p. 89-104. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, 124.

Ronström, Owe 2015: 'Island' as seriality.  Paper read at the conference "The Safeguarding and Promotion of Sea and Island Culture". Nha Trang, Vietnam, January 5-6, 2015. 

Under utgivning:

Öar och öighet, Stockholm: Carlssons