Forskningsseminarium i etnologi med Anders Häggström. Ojnareskogen – en studie av hållbarhetspolitik

  • Datum: –12.00
  • Plats: Meddelas senare
  • Föreläsare: Anders Häggström, Södertörns högskola
  • Arrangör: Institutionen för kulturantropologi och etnologi
  • Kontaktperson: Camilla Asplund Ingemark
  • Seminarium

Varmt välkomna till höstens tredje forskarseminarium i etnologi.

Denna gång ska vi läsa och diskutera en text av Anders Häggström kring hans forskning om Ojnarekonflikten. Kontakta Camilla Asplund Ingemark för tillgång till text, kontaktlänk se ovanför.

Texten som är ett arbetsmaterial är på väg att bli en artikel om perspektiv på hållbarhet. När jag, Anders, skrev samman texten hade jag två mål:

Det första gällde att sortera, sammanställa och tematisera olika aspekter i det material jag samlat på mig om ”striden om Ojnareskogen”. Konflikten mellan kalkindustri och naturskyddsintressen på norra Gotland fick stor uppmärksamhet och ärendets hantering i landets miljödomstolar följdes av ett stort antal aktörer på olika nivåer, från lokalt till EU-nivå. Mitt bestyr med materialet ledde initialt till en stegrad förvirring och irritation. Förvirringen bestod i att ”fakta” inte verkade vara något som prioriterades av fältets aktörer. Att privatpersoner och NGO:s tar ståndpunkt och argumenterar tendentiöst är en sak, att myndigheter och domstolar har en oskicklig hantering av sakförhållanden, det är en annan sak. I den kör av röster som engagerade sig i konflikten blandades sakupplysningar, hörsägen och olika grader av åsikter huller om buller. Förvirringen gjorde att arbetet kom att växlas in på två parallella spår. 

För det första utvecklades materialbestyret till ett slags kunskapsprojekt. För att förstå de olika argument, begrepp och fenomen som framfördes likt objektiva självklarheter, behövdes dessa genomlysas och sättas i en kontext. En stor del av den text som nu föreligger kan läsas som en sådan genomlysning. 

För det andra blev det uppenbart att konflikten utspelades genom att artikulera övertygande berättelser och i dessa narrativ var aspekter på hållbarhet återkommande teman. Detta leder fram till det andra målet jag hade för den här texten. Jag ville skriva fram ett teoretiskt utkast och begreppslig verktygslåda som dels synliggör det narrativas betydelse i konflikten, dels med en posthumanistisk inspiration även belysa hur relationer till det materiella - i betydelsen, kalk, vatten och landskap - var viktiga i de hållbarhetsberättelser som artikulerades. Den verktygslåda jag satte samman hämtade inspiration från Martin Hultman, miljövetare vid Chalmers, och blev en apparat där jag låter politisk diskursteori korsbefruktas med Aktörs Nätverksteori (ATN). 

Hur denna teoretiska korsbefruktning lyckades kan vara intressant att diskutera under seminariet. Läs därför texten som ett arbetsmaterial, ett slags ”work in progress”, som kan utvecklas på flera olika sätt.